På Solberga prästgård i Bohuslän sitter herr Arne med allt sitt husfolk och äter kvällsvard. Dit har också fiskmånglaren Torarin kommit. Herr Arne är mycket rik, men hans rikedom, som lär vara rövad från klostren, har sagts en dag skola bli hans olycka. Under måltiden får hans hustru en hemsk vision. Hon ser och hör okända män som slipar långa knivar på Branehög. Men herr Arne svarar myndigt: Hur kan du höra det? Det är ju en fjärdingsväg dit! På natten klättrar de tre skotska officerarna ner genom rökhålet, mördar herr Arne och flera av hans husfolk, stjäl hans tunga kassakista och tänder eld på prästgården.
Folk från gästgivargården i Solberga släcker branden i prästgården, hittar en enda överlevande, fosterdottern Elsalill, förföljer mordbrännarna men lyckas inte hinna upp dem. Torarin tar hand om Elsalill och för henne med sig till Marstrand.
Dit har de tre officerarna redan kommit och liksom sina knektar går de nu och väntar på att isen skall gå upp och de kan fara hem till Skottland.
Elsalill lär känna den ståtlige och elegante Sir Archie. De förälskar sig i varandra och han ber henne följa med honom till Skottland. Men han jagas av bittra minnen, som inte heller kamraterna kan få honom att glömma.
En dag hör Elsalill, som hjälper värdinnan på Råd!huskällaren, några förflugna ord, och plötsligt förstår hon att de tre är herr Arnes mördare. Hon anmäler dem, men de skotska knektarna sluter upp kring dem och den svaga stadsvakten kan ingenting göra.
I handgemänget söker emellertid Elsalill, sliten mellan sin kärlek till Sir Archie och sin sorg över blodsdåden, självmant döden. Sir Archie tar ut hennes döda kropp till det infrusna skeppet utanför hamnen.
Men isen vill inte ge sig. Havet öppnar sig inte för ogärningsmän. Först när skepparen, som lärt känna sammanhanget, lyckats fängsla de tre officerarna och föra dem i land, börjar isen dåna ute till havs.
Då kommer i ett långt tåg kvinnorna i Marstrand ut till skeppet för att hämta Elsalills döda kropp.
Med facklor i händerna i skymning och snöyra för de henne in till staden medan isen börjar bryta upp och bana väg ut för fartyget. Nu står all havets portar öppna.
